Att känna igen lukten

Idag var jag och mamma på Konsum och handlade  (Kan tillägga att det var FÖRSTA gången mamma åkte bil med mig ). När vi var inne på affären så går det en kille förbi mig. Jag kände helt plötsligt sån ilska i kroppen, ren hat. Känslan bara kom. Nån kort sekund senare förstod jag vart den kom ifrån. Killen som gick förbi mig kände jag absolut inte, aldrig sett han. Men lukten på hans parfym kände jag igen...

Finns mycket med lukt som kan förknippas med dåliga saker. T ex lukten från blodpudding eller surströmming. Eller att vara inne på en blomaffär i hundra år. Migränanfall!!! Men det är ändå lite häftigt hur väl man kan komma ihåg just en lukt. Eller hur glad man kan bli av en lukt. Ett bra exempel på när man blir överlycklig av att känna en speciell lukt, det är när man hittar sin pojkväns kvarglömda tjocktröja som luktar hans parfym. Då vill man bara krypa in i tröjan och gosa ner sig. Sen även när man ligger där ensam i sängen och småluktar på kudden som just han brukar använda, ja...det är mysigt. Fast mysigast av allt är när man få känna lukten direkt från han och inte på något annat.

Ikväll får jag dock nöja mig med kudden.


Kommentarer

Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0